Idag hade alla 9:or på Wieselgrensskolan avslutning, vi började 13.00 och slutade 15.30 ungefär. Vi började dagen med lite sång och musik i aulan och senare mat i matsalen, kycklingfile med potatisgratäng. Till efterrätt så fick vi glass. Efter att efterrätten var uppäten så gick alla klasser tillbkaka till sina klassrum för att samlas och få våra slutbetyg, jag är nöjd med mina betyg och nu bär det av till ekonomi programmet på gymnasiet. Jag kommer kanske inte sakna själva skolan och gemenskapen men lärare och rektor som har betyt en hel del. Kommer alltid att bära med mig några av er, det enda jag absolut kommer sakna det är att jag inte kommer kunna hälsa på min mentor på min skola då hon hade sin sista dag idag med, glömde helt bort att fråga henne vart hon skulle börja jobba nu. Men jag får väl hitta på något så jag kan få träffa henne igen, hon har dock betytt väldigt mycket. Rektor P träffade jag för sista gången idag efter att ha träffat henne först mina 10 år på den skolan plus min systers 7 år på den skolan, ska även tillägga att mamma känner henne sen innan så hon har sett mig och mina syskon växa upp. Men en person som jag absolut kommer att sakna mest av alla är S hon gjorde mig hel på något sätt, jag har inte glömt henne har bara försökt att inte tänka så mycket på henne för att då mår jag dåligt. Bad faktikst rektor P att hälsa till henne då jag självi nte kunde göra det eftersom att jag inte har träffat henne på länge, det gör lite ont i mig att jag inte kunde få säga hejdå till henne på riktigt det var det enda jag hade som önskning denna dagen men tyvärr gick den inte i uppfyllelse, men vem vet jag kanske träffar henne i sommar. Men nu är mina år slut på Wieselgrensskolan och det är med blandade känslor som jag lämnar min tid på skolan bakom mig. Den fjäril som inte bredder ut sina vingar missar möjligheterna som väntar. Jag är glad över alla fina personer jag har fått äran att träffa, min tid på skolan och framförallt minnena därifrån. Dåliga och bra minnen, jag kan inte påstå att allt har varit toppen alla åren på Wieselgrensskolan men samtidigt så har det varit en rolig tid, början på ett nytt liv men slutet på ett annat liv. Nu ska jag vidare till gymnasiet med all min kunskap från grundskolan så kommer jag att klara av detta, även om det känns sorligt att sluta ifrån Wieselgren så känns det ändå bra att gå vidare i livet. Den som stannar i det förflutna, kommer aldrig att komma vidare i livet. Men nu lämnar jag allt som hänt på Wieselgren och går vidare för nya och tuffare utmaningar. 

Glömmer er aldrig, saknar er alla men min tid är kommen och det var min tur att lämna er och MIN skola. 

Puss&Kram Elin