Jag personligen har ingen egen erfarenhet av detta, jag har inga judiska släktingar eller något liknande men jag kan ju fortfarande ha en egen uppfattning om vad som hänt och det är precis vad jag har. Det enda jag vet och kan relatera till det är alla berättelser och historier man läst i skolan och även under dagen idag så ni som känner att jag inte får göra detta eller kanske relaterar fel ni får gärna läsa detta men kom ihåg att ni gör det på eget ansvar, alltså inget jag kommer stå bakom!

Tänk att förintelsen "firar" 70 år det är jätte hemskt att något som detta ens har hänt, jag menar alla har vi lika mycket rätt till att leva oavsett etnicitet. Det som skrämmer mig lite är att det finns människor som förnekar förintelsen även om det finns bevis för att det faktiskt hände, jag ställer mig inte bakom dem som påstår detta och kommer aldrig att göra eftersom det finns konkreta och levande bevis för att det faktiskt inträffade för 70 år sedan. Auschwitz- koncentrationslägret som nog är mest känt dit flest judar skickades. Man skiljde män från kvinnor och barnen från sina föräldrar under "gallringen", gamla personer var inte värda något, män som var klena var inte värda något och de flesta kvinnorna var inte heller de värda någonting, de minsta barnen och de sjuka barnen gick samma ödesväg till mötes som vuxna, rakt in i gaskammaren eller till gropen där man sköts och föll stupande ner i gropen bland döda kroppar. Bara tanken gör mig illamående, varför allt detta hat? Barnen skiljdes från sina föräldrar och senast idag läste jag på (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20218194.ab) om Livia, 87 år idag men var bara 16 år gammal när hon fick uppleva denna fasansfulla och väldigt hemska förintelsen tillsammans med hennes syster. Jag tänker inte skriva allt hon sa utan länken finns ovanför det är bara att gå in och läsa. Men oavsett vad så finns det levande bevis på detta och det som är mest hemskt är att många judar idag är rädda för att visa att man är just jude eftersom att det växer fram så himla många nazistiska partier vilket är otroligt sorgligt, det får mig att undra över om vi inte lärt oss någonting från historian och från alla berättelser som levande människor, människor som alltså upplevt detta bär på? Klart att det är lätt för nazisterna att växa när många inte ser förintelsen som något som verkligen har hänt men man måste också kunna förstå att människor som upplevt detta, människor som förlorade sin familj under denna förintelsen aldrig skulle ljuga om en sån här sak, det finns ingen mening med det! Man skulle väl aldrig ljuga om att föräldrarna och familjen dog under något så här hemskt? All historia tyder på att förintelsen faktiskt har hänt och det är inget man kan blunda för. Det finns ingen anledning till att hata människor alla människor är lika mycket värda oavsett kön, utseende och etnicitet tycker jag i alla falla och jag vet att det är många som tycker som mig men som kanske inte vågar stå upp för sin åsikt vilket jag förstår för man är rädd för vad man tycker för allt handlar om att passa in i en ruta som samhället skapat åt oss. Du ska tycka och tänka som mig annars blir det bråk och man tar till vapen eller något helt annat för att man helt enkelt inte tycker som den andra personen. Tycker att förintelsen ska vara ett ledmotiv för alla som brukar våld, detta är inget man vill uppleva om igen och allra minst människor som redan upplevt detta en gång.

Om man får lov att tycka att något är "roligt" med denna förintelsen är ju Hitler själv, han var blåögd och hade brunt hår, och var det inte så att hans mamma var judinna? Oavsett så dödade han alla med blåa ögon och brunt hår, varför? Ville han vara ensam om detta? Eller handlade det om något helt annat? Han gick på judarna för det var "deras fel" att Tyskland förlorade första världskriget, han var inte tysk utan österrikare vilket innebär att förlusten inte skadade honom något nämnvärt! Det enda jag kan känna att man kanske ska berömma honom för det är hans förmåga att kunna kommunicera och få personer att gå med honom, han använde ord och "fakta" som han visste att folket ville höra, han visste hur han skulle få deras uppmärksamhet och det är något alla inte behärskar men fortfarande så tycker jag att han använde det på fel sätt. Han kunde ha använt det på ett betydligt bättre sätt än vad han gjorde, och förintelsen är kanske ett minne blott för oss som inte upplevt det eller haft släktingar som gjort det. Men för alla judar är det inte ett minne blott det är något dem får leva med resten av deras liv. En ständig oro om var och när jag kommer att bli påhoppad i takt med att främlingsfientliga partier utvecklas och blir större, det gäller självklart muslimer osv också men framför allt är det judarna som känns mer utsatta för att det är så få kvar och kopplingen till Israel är stor och det förvärrar situationen en del vilket är otroligt synd! Judarna har lika mycket rätt till att leva som alla vi andra, tycker inte att vi ska förtrycka människor och framförallt inte döda andra personer. Det är inte okej detta som har hänt och låt oss be för att det inte händer igen och att det inte utvecklas för många främlingsfientliga partier som blir större och större, låt oss alla förminska detta och göra vardagen enklare för oss alla. Alla förtjänar att ha sin etnicitet och vara stolt över den utan att vara rädd, alla förtjänar ett bra liv som är rättvist och alla förtjänar att må bra. 

Ikväll tänder jag ljus för att hedra dem som dog under förintelsen, jag kände inte dem och har ingen aning om vem dem är men det är det minsta jag kan göra. Låt oss alla åtminstone tända ett ljus och skänka en tanken på alla de döda, på alla som omkom utan anledning på alla som inte klarade av åren men även för alla överlevare som överlevde något så här hemskt och som måste bära det med sig hela livet. 

Tänk er för innan ni utför en handling, oftast kan något skada mer än vad man tror och ärr som lämnats stannar kvar även om man ber om förlåtelse!

/Elin

Inser att bloggningen som åminstone ska ska några gånger i veckan uteblir ganska ofta, men ni är rätt vana vid att det finns perioder när det är jätte dött här inne och när ni måste kolla tillbaka fler inlägg för att hänga med haha! Men idag hade jag en ledig stund över till bloggen vilket jag inte haft på super länge tråkigt nog, men idag så tog jag mig faktiskt tid till att sitta ner och skriva ett inlägg kanske två om ni har tur. 
Skolan har som sagt varit igång sen den 7 Januari och just nu treorna på skolan praktik det innebär att även jag har det, jag är dock på skolan och gör lite olika grejer som lärarna behöver hjälp med. Förra veckan var jag i vårt bibliotek och ställde i ordning bland böckerna, fixade lite nya lappar till bokhyllorna osv. Just nu väntar jag på en leverans på våra displayer till böckerna som jag tycker är värda att läsa så vi ska ge dem lite mer uppmärksamhet! Jag har alltså bara gjort det jag blivit tillsagd att göra och listan har varit relativt kort eller så är det bara jag som jobbat undan snabbt? Igår fick jag dock en ny lista av min lärare och jag har redan betat av 2 av 5 grejer på den listan och listan ska hålla minst till fredag vilket den inte kommer göra för allt är nästan klart ska bara finslipa allting lite innan det lämnas in. 
Idag har jag faktiskt arbetat hemifrån och det gick super bra för att vara mig, brukar alltid dra ut på grejer som inte har en tidspressning när jag jobbar hemifrån, någon mer än jag?! 
Mamma och pappa är ute hos farmor och städar vilket de i och för sig har varit sedan klockan tio, så jag har lägenheten för mig själv i någon timme till. För övrigt har jag inte gjort något idag förutom min lista och fram till vecka 7 ser alla mina veckor nog likadana ut förutom att jag någon helg ska lyckas klämma in ett födelsedagsfirande för mig som fyller år på måndagen v.7 Sen är det sportlov och då ska jag passa på att åka skridskor så mycket som jag bara kan och kanske träna lite men framförallt så ska jag släppa alla måsten för sen är det skolarbete som kommer att ta upp min tid. Bloggen kommer jag förhoppningsvis ägna någon dag till under veckan och kommande veckor, om tiden räcker till för skolan kommer alltid gå före bloggen just nu med tanke på att jag snart går ut skolan. Jag tar alltså studenten om bara 128 dagar och det känns lite för tajt och lite skrämmande på sitt alldeles egna vis. Sen är det ju snart bio också och på tal om på så har jag fortfarande inte recenserat filmerna från i höstas och snart växer det berget men det kommer någon gång under våren hoppas jag på i alla fall.

Känner att det blev lite rörigt inlägg idag men det får vara så för stunden, slänger in två bilder också tänkte jag. Men annars hörs vi senare ikväll för jag har redan tankar på ett inlägg som ska skrivas redan idag!

Kram Elin