Oj ett halv sporadiskt inlägg blev det trots allt ändå. Jag har hunnit fylla år, gjort min sista praktik vecka, varit ledsen, tänt ljus för både mormor och farmor (tyvärr gick hon bort den 7/2), minnas dem och sedan bara samlat kraft under en veckas ledighet. Imorgon är det tillbaka till skolan som vanligt och sen blir det begravning i mars. Om två dagar är det EXAKT 100 dagar kvar till att jag tar studenten vilket är som jag nämnt tidigare väldigt skrämmande men samtidigt väldigt skönt. Jag menar nu har jag byggt upp en relation på skolan som inte alltid varit hundra procentig men jag har haft mina favoriter som jag alltid kunnat vända mig till om det varit något och att släppa det är det som gör det så skrämmande, samtidigt som jag vet att allt inte varar för evigt! Sen är det extra jobbigt på grund utav att varken mormor eller farmor  finns med och kan fira dagen med mig och det tar så enormt på mig och hela situationen men allt löser sig i sinom tid. Just nu borde jag egentligen inte sitta här men kände för ett litet inlägg om än lite rörigt men det är lika rörigt i mitt huvud som det är i detta inlägget eftersom att jag inte riktigt kan samla mina tankar och få ner det jag vill få ner, det blir mest bara att jag låter fingrarna styra vart inlägget leder just nu och därav att det blir så rörigt. Men jag kommer att komma tillbaka igen och då hoppas jag på rejäla uppdateringar och inga röriga inlägg, till dess får ni stå ut med frånvaron och rörigheten hoppas den inte stör er för mycket dock. Hoppas ni får en fortsatt trevlig månad (som för övrigt snart är slut, vart tog tiden vägen?) och sedan fortsatt bra resterande månader. 

Bloggen kommer alltid vara min fristad där jag kommer tillbaka och ventilerar mig osv. Bloggen är mitt andra liv det är på bloggen jag kan skriva vad jag vill och verkligen känna att detta är jag in i benmärgen och allt blir mycket roligare då. För mig kommer bloggen alltid stanna kvar och den dagen jag bestämmer mig för att sluta blogga, då kommer den ändå att finnas kvar som ett minne och som en eventuell väg tillbaka om mitt intresse för bloggen blir återupplivat. Men för nu är den bara nere pga alla familjeangelägenheter och även för att jag behöver koncentrera mig på att må bra och samla kraft, så jag kan komma tillbaka med bravur! 

/Elin